I år, 2025, är Advokatsamfundets fokusfråga advokatens roll i rättsstaten. Den är vald utifrån ett behov av att öka kunskapen och förståelsen för advokaten och advokatsamfundens roll. Förhoppningen är att vårt fokus i år på advokatens roll kan öka förståelsen.

De senaste åren har det inte alltid känts självklart att det finns tillräcklig kunskap och/eller förståelse för det arbete som Advokatsamfundet gör. Vi måste förstås förtjäna vårt förtroende och arbeta aktivt för att advokater upprätthåller de höga etiska krav som följer av lag och god advokatsed, men det är nödvändigt att förstå betydelsen av oberoende advokatsamfund. Utan dem riskerar rättssystemet att förlora all sin legitimitet, och individens fri- och rättigheter kan inte fullt ut skyddas.

Idag den 13 maj 2025 och imorgon den 14 maj undertecknas den första internationella konventionen någonsin som syftar till att skydda advokatyrket. Det är ett mycket viktigt steg i rätt riktning till att konventionen förhoppningsvis inkorporeras så att den gäller direkt som svensk lagstiftning. En advokatkonvention kommer att vara ett nödvändigt och ovärderligt verktyg för att värna vårt demokratiska rättssamhälle. 

Den senaste månaden har den demokratiska situationen i USA ytterligare försämrats. I nuläget kan man inte hävda att USA längre är en rättsstatlig demokrati, och utvecklingen har gått oerhört fort. Sedan den 20 januari 2025 har demokratiska normer systematiskt åsidosatts. Exempel på det är attackerna på advokatbyråer, hot om inskränkningar av domstolarnas oberoende och trots mot domstolsbeslut, inskränkt press- och akademisk frihet samt inskränkningar av den parlamentariska makten.

Den rättsstatliga demokratin i USA kan bara överleva på sikt om domstolarna (främst Högsta domstolen) och kongressen på ett oberoende sätt prövar presidentens maktutövning mot lagarna och att deras beslut också efterföljs.

Inför valet skrev jag ett blogginlägg om att utgången av valet i USA skulle ha stor betydelse för utvecklingen av den demokratiska rättsstaten. Att det skulle ske så stora förändringar så snabbt kom emellertid som en överraskning. Bara tre veckor efter presidentinstallationen ser sig American Bar Association nödsakade att uppmana alla advokater att insistera på att den amerikanska regeringen följer lagen.

Låt oss hoppas att majoriteten av jurister i USA står bakom ABA:s uppmaning att våga höja rösten och stå upp för rättsstatsprinciperna. I Europa bör vi så snart som möjligt ratificera advokatkonventionen till skydd för den demokratiska rättsstaten.

En dag som denna, den 5 februari 2025, kan ett blogginlägg om juridiska formaliteter eka tomt.

Sverige sorgeflaggar efter en av de värsta masskjutningarna i Sveriges historia. Som statsministern uttryckte det är det svårt att ta in vidden av vad som hänt.

I tider av oro och sorg, låt oss försöka göra andra människor väl.

I början av år 2024 inrättade vi en helt ny fristående enhet inom Advokatsamfundet, tillsynsenheten. Majoriteten av advokatkåren har varit mycket positiv. Från Advokatsamfundets perspektiv har 2024 varit ett år präglat av förstärkningar och förbättringar. Det bådar gott inför 2025 med fortsatt modiga och professionella advokater med hög integritet.

Det har varit val i USA. Utgången kommer att ha betydelse för utvecklingen av ”the rule of law” i USA men sannolikt också för utvecklingen av den demokratiska rättsstaten i andra länder. Oaktat vilka politiska preferenser vi har, är det av största betydelse att rättsstatliga principer värnas. Därför är det angeläget att vi bevakar utvecklingen av världens demokratiska rättsstater bl.a. genom att följa rule of law index.

Varför lägger vi ned så mycket tid på att arbeta som advokater och biträda våra klienter?
I somras kom den internationella advokatorganisationen IBA ut med en rapport om den sociala och ekonomiska betydelsen av advokatkåren. Rapporten visar att advokatkårens arbete har betydelse på tre olika sätt: Socialt, indirekt ekonomisk påverkan och direkt ekonomisk påverkan.
Advokaters arbete är sammanlänkat med nästan alla människors privata och professionella liv. Att förstå att vårt arbete påverkar både på en social nivå för upprätthållandet av mänskliga rättigheter och på ett ekonomiskt plan är viktigt. Det gör vårt arbete meningsfullt. Advokatyrket är något mer och större än enbart en källa till försörjning.

I en debattartikel i Dagens Nyheter, ”Att hota en advokat är att hota hela rättssamhället”, lyfter jag, tillsammans med de danska och norska advokatsamfunden problematiken med hot, våld och trakasserier mot advokater. Brott mot advokater i deras yrkesverksamhet är ytterst ett hot mot rättssamhället, på samma sätt som hot mot rättsväsendets företrädare.

I debattartikeln argumenterar vi för att det borde finnas en särskild straffskärpningsgrund vad gäller advokater. Det skulle understryka att ett övergrepp på en advokat, endast för att advokaten utfört sitt arbete, inte bara är ett angrepp på personen utan också på rättsstaten.

Om problematiken ökar finns det en risk att färre advokater vill åta sig uppdrag för sina klienters räkning. Det kan få konsekvensen att vi inte kan upprätthålla vår rättsstatliga demokrati. Därför måste denna fråga snarast tas på allvar och en straffskärpningsgrund utredas och införas.

Den danska dokumentären ”Den svarta svanen” har väckt mycket uppmärksamhet. Att danska advokater i serien inte drar sig för att bistå med kriminell rådgivning är häpnadsväckande och horribelt. Det kan förstås ske också i Sverige, varför vi måste göra vad vi kan för att motverka detta. Det finns annars en alltför stor risk att det finns advokater som missbrukar sin titel, men även att vi som advokatsamfund förlorar vår tillsyn. Att tillsynen sker av ett oberoende advokatsamfund är en absolut nödvändighet i en rättsstatlig demokrati. Vårt arbete med ökad proaktiv tillsyn är inte ett kortsiktigt populistiskt förslag, utan ett långsiktigt riskbaserat arbete för att öka förtroende för advokater och för att försäkra oss om att advokater arbetar etiskt varje dag för att tillvarata sina klienters rättfärdiga rättigheter på bästa sätt.

En möjliggörare är en person som missbrukar sin anställning eller uppdrag i kommunal, statlig eller privat sektor till förmån för kriminella. Möjliggörare finns i alla sektorer i vårt samhälle, t.ex. inom kommuner, näringslivet och rättsväsendet. Ämnet är högaktuellt; i veckan har Dagens Nyheter publicerat en uppmärksammad granskning av läckor och infiltrering inom polisen. Advokatbranschen är tyvärr inte heller förskonad från gängkriminellas infiltration.

Advokater har typiskt sett en sådan roll och sådana uppdrag som innebär risk för att utsättas för påverkansförsök på olika sätt. På Advokatsamfundet bedriver vi därför ett framåtlutat och intensifierat tillsynsarbete för att minska riskerna att advokater – medvetet eller omedvetet – används som möjliggörare.

Nyligen publicerade finanspolisen sin rapport Professionella penningtvättare – branscher, modus och kopplingar till kriminella nätverk. Där beskrivs att ett stort antal verksamhetsutövare, bl.a. advokater, förekommer som professionella penningtvättare, s.k. PML-aktörer. Av rapporten framgår att advokater ”dels hjälper kriminella aktörer med bedrägeriupplägg och med råd och dåd om hur man sätter upp exempelvis skalbolag och stiftelser i syfte att tvätta pengar, dels förser dem med uppgifter ur såväl polisregister som information om brottmål”.

Finanspolisen skriver vidare i sin rapport dels att advokater rapporterar misstänkt penningtvätt i alldeles för liten omfattning, dels att det är en stor brist att Advokatsamfundet inte rapporterar penningtvättande advokater till de brottsbekämpande myndigheterna.

Rapportens påståenden är viktiga att bemöta.

Den 15 februari 2024 yttrade sig Lagrådet över förslaget om s.k. säkerhetszoner. Förslaget har blivit skarpt kritiserat av flera remissinstanser. En gemensam synpunkt är att beredningskravet inte är uppfyllt – den korta remisstiden gör att det varit svårt att analysera förslaget på det sätt som krävs för en tillfredsställande beredning.

Frågan om kortare tider från förslag till ny lagstiftning uppkommer tyvärr allt oftare. Lagrådet konstaterar i sitt yttrande att ”om den av regeringen uppställda tidplanen vidhålls ger regeringen sig själv en så kort tid för begrundan av Lagrådets yttrande att granskningen framstår som endast en formalitet”. Det är en mycket oroande utveckling. Lagrådets roll bör stärkas och deras synpunkter beaktas. Det får aldrig finnas risk för att de bara ses som en teknikalitet.

Inför kommande jul- och nyårshelger kan det vara värt att reflektera över hur god vår jul verkligen är.

Utan att göra anspråk på varken någon historisk eller språklig analys av varför vi säger just God jul så är det värt att understryka godheten idag, i tider av oro och kris.

Tyvärr ser vi nu en negativ utveckling av mänskliga rättigheter i många delar av världen. Pågående krig understryker inte minst vikten av att påminna om artikel 3 i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna – var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

Att var och en i världen idag inte är berättigad till skydd, är en smärtsam påminnelse om att visionen om mänskliga rättigheter fortfarande behöver förverkligas för alla.

Denna blygsamma påminnelse om att julen är godhjärtad kan förhoppningsvis ge oss extra kraft att arbeta för mänskliga rättigheter under nästa år. Det behövs.

Att tillvarata advokaternas intressen är ett av Advokatsamfundets fyra ändamål enligt stadgarna. På flera olika håll ser vi idag utmaningar som vi behöver arbeta med för att tillvarata advokaternas intressen:

• Tillväxten av och rekrytering av jurister på advokatbyråerna

• Hållbara arbetsmiljöer

• Förtroendet för advokater

• Advokaternas oberoende

Jag hoppas att alla ni advokater som läser detta, gemensamt med Advokatsamfundet vill fortsätta arbeta för att tillvarata advokaternas intressen och stärka advokatrollen. Vårt gemensamma engagemang behövs just nu mer än någonsin.

Hur ska advokatbyråerna attrahera den bästa kompetensen, om den söker sig annorstädes och blir bolagsjurister eller vill arbeta på myndigheter? För att få svar på varför ledamöter lämnar advokatyrket skickar samfundet ut en enkät till ledamöter i samband med att de ansöker om utträde. Syftet är också att få information om vad som skulle ha fått dem att stanna. Svaren för 2022 har sammanställts i en utträdesrapport. Om det handlar ett framtidssamtal som Advokatsamfundet arrangerar den 21 november. Samtalet tar också upp hur advokatbyråer i framtiden ska locka till sig och behålla de bästa juridiska talangerna. Du är varmt välkommen att lyssna och delta i efterföljande diskussioner i samband med framtidssamtalet!

Jag såg nyligen filmen ”Make Democracy Great Again”. Den tar sin utgångspunkt i att attackerna mot demokratin blir fler och värre och att andelen människor på jorden som lever i fullvärdiga demokratier är nere på endast 13 procent. Det är angeläget att vi ökar kunskapen och förståelsen kring betydelsen av demokrati och rättsstatsprincipen, för att stoppa en utveckling som uppenbarligen går i helt fel riktning. Vi har alla ett ansvar för att belysa, diskutera och debattera dessa viktiga frågor, så att vi gemensamt kan ”Make the Rule of Law Great Again”.

Ekots granskning av domar i LVU-mål där barn under 15 år omhändertas på grund av sitt beteende visar att barnets åsikt bara framgår i var tredje dom. Det är anmärkningsvärt med tanke på att det både i LVU och barnkonventionen framgår att barn ska få komma till tals. Hur en domstol har beaktat barnets egna åsikter går inte att förstå om det inte framgår av domen. Det är varken rättssäkert eller acceptabelt, särskilt inte när det handlar om barn.

I Advokatsamfundets vägledning för advokatens uppdrag för svaga och utsatta klienter finns ett kapitel om uppdrag i LVU-mål. Det finns anledning att se över om ytterligare förtydliganden kan göras för att undvika situationer där barnet inte förstår varför det egna ombudet har en annan uppfattning om tvångsvården än barnet självt. Barnets egen inställning och egna önskemål bör föras fram oavsett om de överensstämmer med vuxenvärldens bedömning. Annars har vi tappat bort barnets eget perspektiv.

Det som skedde på juristbyrån Rive och Arbetsrättsexperten hade aldrig kunnat hända om dessa byråer hade varit advokatbyråer. Dokumentären ”Skamlös” på SVT visar skillnaderna mellan advokat- och juristbyråer. Advokat är en enligt lag skyddad titel med vilken följer ett etiskt regelverk som advokaterna måste följa. Etiken är till för att skydda både klienterna och anställda på advokatbyråer. På en advokatbyrå får bara advokater – alltså inte jurister eller andra som inte behöver följa de advokatetiska reglerna – vara delägare. Detta för att garantera ett oberoende och tillse att alla följer god advokatsed.

Det är stor skillnad på advokat- och juristbyråer. Det finns inte ens något hinder mot att utge sig för att vara jurist även om man inte har en juristexamen. Det är därför så angeläget att klienterna gör ett medvetet val när de söker biträde och att de har kunskap om skillnaderna. Det är faktiskt skamlöst att en bedragare kunnat fortsätta bedriva affärsverksamhet som jurist under en så lång tid i Sverige utan att ha ställts till svars tidigare. Alltför många enskilda har drabbats alldeles för hårt.