I början av år 2024 inrättade vi en helt ny fristående enhet inom Advokatsamfundet, tillsynsenheten. Majoriteten av advokatkåren har varit mycket positiv. Från Advokatsamfundets perspektiv har 2024 varit ett år präglat av förstärkningar och förbättringar. Det bådar gott inför 2025 med fortsatt modiga och professionella advokater med hög integritet.

Det har varit val i USA. Utgången kommer att ha betydelse för utvecklingen av ”the rule of law” i USA men sannolikt också för utvecklingen av den demokratiska rättsstaten i andra länder. Oaktat vilka politiska preferenser vi har, är det av största betydelse att rättsstatliga principer värnas. Därför är det angeläget att vi bevakar utvecklingen av världens demokratiska rättsstater bl.a. genom att följa rule of law index.

Varför lägger vi ned så mycket tid på att arbeta som advokater och biträda våra klienter?
I somras kom den internationella advokatorganisationen IBA ut med en rapport om den sociala och ekonomiska betydelsen av advokatkåren. Rapporten visar att advokatkårens arbete har betydelse på tre olika sätt: Socialt, indirekt ekonomisk påverkan och direkt ekonomisk påverkan.
Advokaters arbete är sammanlänkat med nästan alla människors privata och professionella liv. Att förstå att vårt arbete påverkar både på en social nivå för upprätthållandet av mänskliga rättigheter och på ett ekonomiskt plan är viktigt. Det gör vårt arbete meningsfullt. Advokatyrket är något mer och större än enbart en källa till försörjning.

I en debattartikel i Dagens Nyheter, ”Att hota en advokat är att hota hela rättssamhället”, lyfter jag, tillsammans med de danska och norska advokatsamfunden problematiken med hot, våld och trakasserier mot advokater. Brott mot advokater i deras yrkesverksamhet är ytterst ett hot mot rättssamhället, på samma sätt som hot mot rättsväsendets företrädare.

I debattartikeln argumenterar vi för att det borde finnas en särskild straffskärpningsgrund vad gäller advokater. Det skulle understryka att ett övergrepp på en advokat, endast för att advokaten utfört sitt arbete, inte bara är ett angrepp på personen utan också på rättsstaten.

Om problematiken ökar finns det en risk att färre advokater vill åta sig uppdrag för sina klienters räkning. Det kan få konsekvensen att vi inte kan upprätthålla vår rättsstatliga demokrati. Därför måste denna fråga snarast tas på allvar och en straffskärpningsgrund utredas och införas.

Den danska dokumentären ”Den svarta svanen” har väckt mycket uppmärksamhet. Att danska advokater i serien inte drar sig för att bistå med kriminell rådgivning är häpnadsväckande och horribelt. Det kan förstås ske också i Sverige, varför vi måste göra vad vi kan för att motverka detta. Det finns annars en alltför stor risk att det finns advokater som missbrukar sin titel, men även att vi som advokatsamfund förlorar vår tillsyn. Att tillsynen sker av ett oberoende advokatsamfund är en absolut nödvändighet i en rättsstatlig demokrati. Vårt arbete med ökad proaktiv tillsyn är inte ett kortsiktigt populistiskt förslag, utan ett långsiktigt riskbaserat arbete för att öka förtroende för advokater och för att försäkra oss om att advokater arbetar etiskt varje dag för att tillvarata sina klienters rättfärdiga rättigheter på bästa sätt.

En möjliggörare är en person som missbrukar sin anställning eller uppdrag i kommunal, statlig eller privat sektor till förmån för kriminella. Möjliggörare finns i alla sektorer i vårt samhälle, t.ex. inom kommuner, näringslivet och rättsväsendet. Ämnet är högaktuellt; i veckan har Dagens Nyheter publicerat en uppmärksammad granskning av läckor och infiltrering inom polisen. Advokatbranschen är tyvärr inte heller förskonad från gängkriminellas infiltration.

Advokater har typiskt sett en sådan roll och sådana uppdrag som innebär risk för att utsättas för påverkansförsök på olika sätt. På Advokatsamfundet bedriver vi därför ett framåtlutat och intensifierat tillsynsarbete för att minska riskerna att advokater – medvetet eller omedvetet – används som möjliggörare.

Nyligen publicerade finanspolisen sin rapport Professionella penningtvättare – branscher, modus och kopplingar till kriminella nätverk. Där beskrivs att ett stort antal verksamhetsutövare, bl.a. advokater, förekommer som professionella penningtvättare, s.k. PML-aktörer. Av rapporten framgår att advokater ”dels hjälper kriminella aktörer med bedrägeriupplägg och med råd och dåd om hur man sätter upp exempelvis skalbolag och stiftelser i syfte att tvätta pengar, dels förser dem med uppgifter ur såväl polisregister som information om brottmål”.

Finanspolisen skriver vidare i sin rapport dels att advokater rapporterar misstänkt penningtvätt i alldeles för liten omfattning, dels att det är en stor brist att Advokatsamfundet inte rapporterar penningtvättande advokater till de brottsbekämpande myndigheterna.

Rapportens påståenden är viktiga att bemöta.

Den 15 februari 2024 yttrade sig Lagrådet över förslaget om s.k. säkerhetszoner. Förslaget har blivit skarpt kritiserat av flera remissinstanser. En gemensam synpunkt är att beredningskravet inte är uppfyllt – den korta remisstiden gör att det varit svårt att analysera förslaget på det sätt som krävs för en tillfredsställande beredning.

Frågan om kortare tider från förslag till ny lagstiftning uppkommer tyvärr allt oftare. Lagrådet konstaterar i sitt yttrande att ”om den av regeringen uppställda tidplanen vidhålls ger regeringen sig själv en så kort tid för begrundan av Lagrådets yttrande att granskningen framstår som endast en formalitet”. Det är en mycket oroande utveckling. Lagrådets roll bör stärkas och deras synpunkter beaktas. Det får aldrig finnas risk för att de bara ses som en teknikalitet.

Inför kommande jul- och nyårshelger kan det vara värt att reflektera över hur god vår jul verkligen är.

Utan att göra anspråk på varken någon historisk eller språklig analys av varför vi säger just God jul så är det värt att understryka godheten idag, i tider av oro och kris.

Tyvärr ser vi nu en negativ utveckling av mänskliga rättigheter i många delar av världen. Pågående krig understryker inte minst vikten av att påminna om artikel 3 i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna – var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

Att var och en i världen idag inte är berättigad till skydd, är en smärtsam påminnelse om att visionen om mänskliga rättigheter fortfarande behöver förverkligas för alla.

Denna blygsamma påminnelse om att julen är godhjärtad kan förhoppningsvis ge oss extra kraft att arbeta för mänskliga rättigheter under nästa år. Det behövs.

Att tillvarata advokaternas intressen är ett av Advokatsamfundets fyra ändamål enligt stadgarna. På flera olika håll ser vi idag utmaningar som vi behöver arbeta med för att tillvarata advokaternas intressen:

• Tillväxten av och rekrytering av jurister på advokatbyråerna

• Hållbara arbetsmiljöer

• Förtroendet för advokater

• Advokaternas oberoende

Jag hoppas att alla ni advokater som läser detta, gemensamt med Advokatsamfundet vill fortsätta arbeta för att tillvarata advokaternas intressen och stärka advokatrollen. Vårt gemensamma engagemang behövs just nu mer än någonsin.

Hur ska advokatbyråerna attrahera den bästa kompetensen, om den söker sig annorstädes och blir bolagsjurister eller vill arbeta på myndigheter? För att få svar på varför ledamöter lämnar advokatyrket skickar samfundet ut en enkät till ledamöter i samband med att de ansöker om utträde. Syftet är också att få information om vad som skulle ha fått dem att stanna. Svaren för 2022 har sammanställts i en utträdesrapport. Om det handlar ett framtidssamtal som Advokatsamfundet arrangerar den 21 november. Samtalet tar också upp hur advokatbyråer i framtiden ska locka till sig och behålla de bästa juridiska talangerna. Du är varmt välkommen att lyssna och delta i efterföljande diskussioner i samband med framtidssamtalet!

Jag såg nyligen filmen ”Make Democracy Great Again”. Den tar sin utgångspunkt i att attackerna mot demokratin blir fler och värre och att andelen människor på jorden som lever i fullvärdiga demokratier är nere på endast 13 procent. Det är angeläget att vi ökar kunskapen och förståelsen kring betydelsen av demokrati och rättsstatsprincipen, för att stoppa en utveckling som uppenbarligen går i helt fel riktning. Vi har alla ett ansvar för att belysa, diskutera och debattera dessa viktiga frågor, så att vi gemensamt kan ”Make the Rule of Law Great Again”.

Ekots granskning av domar i LVU-mål där barn under 15 år omhändertas på grund av sitt beteende visar att barnets åsikt bara framgår i var tredje dom. Det är anmärkningsvärt med tanke på att det både i LVU och barnkonventionen framgår att barn ska få komma till tals. Hur en domstol har beaktat barnets egna åsikter går inte att förstå om det inte framgår av domen. Det är varken rättssäkert eller acceptabelt, särskilt inte när det handlar om barn.

I Advokatsamfundets vägledning för advokatens uppdrag för svaga och utsatta klienter finns ett kapitel om uppdrag i LVU-mål. Det finns anledning att se över om ytterligare förtydliganden kan göras för att undvika situationer där barnet inte förstår varför det egna ombudet har en annan uppfattning om tvångsvården än barnet självt. Barnets egen inställning och egna önskemål bör föras fram oavsett om de överensstämmer med vuxenvärldens bedömning. Annars har vi tappat bort barnets eget perspektiv.

Det som skedde på juristbyrån Rive och Arbetsrättsexperten hade aldrig kunnat hända om dessa byråer hade varit advokatbyråer. Dokumentären ”Skamlös” på SVT visar skillnaderna mellan advokat- och juristbyråer. Advokat är en enligt lag skyddad titel med vilken följer ett etiskt regelverk som advokaterna måste följa. Etiken är till för att skydda både klienterna och anställda på advokatbyråer. På en advokatbyrå får bara advokater – alltså inte jurister eller andra som inte behöver följa de advokatetiska reglerna – vara delägare. Detta för att garantera ett oberoende och tillse att alla följer god advokatsed.

Det är stor skillnad på advokat- och juristbyråer. Det finns inte ens något hinder mot att utge sig för att vara jurist även om man inte har en juristexamen. Det är därför så angeläget att klienterna gör ett medvetet val när de söker biträde och att de har kunskap om skillnaderna. Det är faktiskt skamlöst att en bedragare kunnat fortsätta bedriva affärsverksamhet som jurist under en så lång tid i Sverige utan att ha ställts till svars tidigare. Alltför många enskilda har drabbats alldeles för hårt.

De nya lagreglerna om hemliga tvångsmedel innebär långtgående inskränkningar av det skydd och de rättigheter som vi medborgare har genom regeringsformen och Europakonventionen och innebär ett paradigmskifte i synen på rätten till privatliv och integritet.

I ambitionen att bekämpa vissa brott kanske vi lagstiftar om nya tvångsmedel som varken är effektiva eller nödvändiga eller som i värsta fall missbrukas eller får negativa konsekvenser för vår demokrati. Det finns all anledning att vara mycket uppmärksam på den kommande utvecklingen och ha en öppen och fri diskussion ur olika perspektiv. Så att vi i vart fall inte ska behöva säga ”Vi såg det inte komma”.

Det finns en del likheter mellan en advokat och en journalist. Oberoendet är en gemensam nämnare – både advokaten och journalisten har uppdraget att stå på den enskildes sida, granska makten och hålla ögonen på staten. På så sätt främjar våra respektive roller rättssamhället. Både journalisten och advokaten bidrar också till det goda offentliga samtalet – journalisten genom nyanserad rapportering som låter den enskilde komma till tals, och advokaten genom att i offentligheten uttala sig i syfte att förklara och trycka på vikten av rättssäkerhet för den enskilde.

På tal om offentlig debatt vill jag passa på att flagga för att Advokatsamfundet, för andra året i rad, i sommar tar plats med en egen programpunkt på scenen under Almedalsveckan i Visby: ett rättegångsspel och en efterföljande debatt. För att variera oss jämfört med förra året, då nämndemännen utgjordes av riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner, har vi i år valt att låta nämndemännen spelas av journalister, flera av dem väl insatta i frågor som rör kriminalitet och rättssäkerhet.

Vi har alla ett ansvar att fortsatt stå upp för en fungerande demokrati där rättsstaten är en omistlig grundbult. Advokatsamfundets medverkan under Almedalsveckan är en pusselbit. Hoppas att du följer rättegångsspelet och debatten!

Marknadsföring av advokater och uppgifter om den skyddade yrkestiteln ska vara korrekta. En av advokatsamfundets huvuduppgifter är att tillvarata advokaternas yrkesintressen. Det är därför inte acceptabelt att en publik webbsida publicerar felaktig och vilseledande information om advokater. Vi kan heller inte acceptera intrång i Advokatsamfundets ensamrätt till vår matrikeldatabas som omfattas av databasskydd enligt upphovsrättslagen. Av den anledningen har vi ansökt om stämning gentemot advokatguiden.se.

Vi inger inte stämningsansökan för att förhindra granskning av advokater eller konkurrens utan för att säkerställa att information om advokater är korrekt och att advokater inte felaktigt marknadsförs utan medgivanden.

Det ensidiga fokuset och skriverierna i media de senaste åren om ”gangsteradvokater” skadar förtroendet för våra brottmålsadvokater på ett oproportionerligt sätt. Det är inte rimligt att skriverier om ett fåtal advokater som bryter mot god advokatsed får vara det enda narrativet och tillåtas skapa en förenklad bild om hederligheten och kompetensen bland de advokater som arbetar med brottmål.

Den absoluta majoriteten av alla försvarsadvokater arbetar varje dag mycket hårt och enligt god advokatsed för sina klienters intressen och rättigheter samt för att upprätthålla vår demokratiska rättsstat. Låt oss inte tappa fokus på hur viktigt deras arbete är. Varje försvarsadvokat som arbetar enligt god advokatsed är en grundsten i rättsstaten.

Hur många inser att den svenska demokratin står och faller med ett oberoende rättsväsen, det man kallar en rättsstat? Den frågan ställer sig Stiftelsen Rättsfonden i en rapport om vad svenska gymnasister vet om rättsstatens roll i en demokrati. Resultatet av gymnasisternas svar på frågor om hur en demokrati styrs är nedslående. Som exempel svarar 68 procent att om regeringen är missnöjd med en dom så kan regeringen eller riksdagen ändra domslutet eller besluta att rättegången ska tas om. Det visar på en mycket bristande grundläggande förståelse för vikten av maktdelning, och ett domstolsskydd av oberoende och opartiska domstolar.

Kunskapen behöver öka inte bara hos de unga gymnasisterna, utan även bland övrig allmänhet. Här har vi advokater en viktig roll att fylla. Att förklara vad vi gör, varför det är så viktigt med oberoende domstolar och att ha rätt till ett oberoende och lojalt ombud samt hur samhället påverkas om medborgarnas rättigheter begränsas.