Det nya regelverket för offentliga biträden i asylärenden har gjort det närmast omöjligt att upprätthålla god advokatsed. Resultatet är en akut kompetenskris som i förlängningen drabbar de mest utsatta – de asylsökande. Advokatsamfundets enkätundersökning visar att det nya regelverket har skapat en ohållbar situation. Tre av fyra tillfrågade advokater tar inte uppdrag som offentligt biträde. De nya reglerna gör det omöjligt att utföra uppdraget i enlighet med de yrkesetiska krav som ställs på en advokat. Det är hög tid att lagstiftaren tar enkätresultaten på allvar och återställer förutsättningarna för en rättssäker asylprocess.
Det nya regelverket för offentliga biträden i asylärenden har gjort det närmast omöjligt att upprätthålla god advokatsed. Resultatet är en akut kompetenskris som i förlängningen drabbar de mest utsatta – de asylsökande. Advokatsamfundets enkätundersökning visar att det nya regelverket har skapat en ohållbar situation. Tre av fyra tillfrågade advokater tar inte uppdrag som offentligt biträde. De nya reglerna gör det omöjligt att utföra uppdraget i enlighet med de yrkesetiska krav som ställs på en advokat. Det är hög tid att lagstiftaren tar enkätresultaten på allvar och återställer förutsättningarna för en rättssäker asylprocess.
I måndags den 17 augusti gjorde jag en intervju med Dagens industri affärsjuridik om advokaten som affärsjuridisk rådgivare: ”En advokat är inte en vanlig juridisk rådgivare”. Jag blev då påmind om det blogginlägg jag skrev för ganska exakt ett år sedan om att den senaste tidens utveckling på den affärsjuridiska marknaden ger anledning till eftertanke.
Idag, ett år senare, handlar det inte längre om eftertanke. Nu är det större värden som står på spel. Klienternas skydd.
Klienterna, dvs. köpare av affärsjuridiska tjänster, förtjänar att fullt ut förstå skillnaderna mellan den rådgivning man får av advokatbyråer jämfört med juristfirmor.
När det handlar om advokaternas arbete är det som att man ibland blundar för konsekvenserna – både på samhälls- och individnivå – av att göra det svårare för advokaterna att arbeta. Att som klient inte få tillgång till en advokat som företräder ens intressen i en ofta svår eller utsatt situation är inte värdigt en rättsstat. Att man inte har förståelse för att oberoende advokater, utan att pengar eller att staten lägger sig i, ska kunna representera klienter är inte heller värdigt en rättsstat. Ändå är det den utveckling vi ser – på flera områden.
En enad och sammanhållen advokatkår är Advokatsamfundets fokusfråga för 2026. Varför ska vi hålla samman när vi arbetar med skilda rättsområden på olika typer av byråer? Svaret är egentligen enkelt. Advokatkåren står inför utmaningar som vi bäst möter tillsammans. Oavsett om vi ägnar oss åt brottmål, familjerätt, affärsjuridik eller något annat rättsområde delar vi samma grundläggande uppdrag: att värna rättsstaten, klientens intressen och advokatens oberoende.
Advokat är ett av världens mest välkända varumärken men vi har fortfarande en utmaning i att klienterna ska förstås skillnaden mellan advokat och jurist. Av den anledningen tog Advokatsamfundet i slutet på förra året fram ett kärnbudskap, en så kallad tagline, som advokater kan använda i sin marknadsföring för att förstärka kunskapen om vad en advokat faktiskt är.
Ett av världens mest kända varumärken har fått en nystart i år 2026. Låt oss hjälpas åt att bevara advokattitelns kändisskap genom att dela vår tagline.
Framtiden för den juridiska rådgivningen är redan här och den består i att, utöver den juridiska rådgivningen, också agera proaktivt och ansvarsfullt i relation till klienterna. Något som klienterna bara kan vara säkra på om de anlitar en advokat. Kanske är etiken viktigare än någonsin i turbulenta tider? För att klienterna ska ha möjlighet att förstå vad advokattiteln faktiskt innebär har Advokatsamfundet formulerat ett kärnbudskap i form av en kort mening som fångar advokatens unika roll och det skydd den innebär för klienterna.