Att hota en advokat

I en debattartikel i Dagens Nyheter, ”Att hota en advokat är att hota hela rättssamhället”, lyfter jag, tillsammans med de danska och norska advokatsamfunden problematiken med hot, våld och trakasserier mot advokater.

En undersökning från CCBE nyligen visade att 21 % av alla advokater i Sverige utsatts för trakasserier, 16 % för hot och 4,5 % för våld. I Norge och Danmark är situationen för advokater inte bättre. I Norge har hela 44 % av advokaterna upplevt antingen hot, våld eller trakasserier de senaste två åren.

Siffrorna är oroande. Särskilt mot bakgrund av mycket allvarliga våldsbrott mot advokater som vi har sett nyligen. En advokat blev i april 2024 svårt misshandlad utanför sin bostad av en dödsbodelägare i ett dödsbo där hon var förordnad boutredningsman. En annan advokat, offentlig försvarare, blev misshandlad av sin egen klient i arresten i september 2023.

Advokater kommer sina klienter nära. Särskilt inom humanjuridiken där advokater till exempel försvarar en misstänkt för brott, representerar en klient i en infekterad arvstvist eller är förordnad av domstolen att genomföra en bodelning träffar advokater klienter som kan må mycket dåligt och vara instabila. Även andra parter i ärenden som advokater handlägger kan vara arga och upprörda över ärendets utveckling. Advokater är således ofta exponerade för situationer där det finns en risk för hot och våld.

Brott mot advokater i deras yrkesverksamhet är ytterst ett hot mot rättssamhället, på samma sätt som hot mot rättsväsendets företrädare.

I debattartikeln i Dagens Nyheter argumenterar vi för att det borde finnas en särskild straffskärpningsgrund vad gäller advokater.

Enligt brottsbalken 29:2 kan det idag betraktas som en försvårande omständighet om ett brott riktas till exempel mot en förtroendevald i stat, kommun eller region eller, sedan den 1 augusti 2023, också mot en journalist.

I betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld hot och trakasserier, SOU 2024:1, redogörs för att det kan få en skärpande effekt på straffvärdet om brott riktar sig mot tjänstemän inom rättsväsendet. Förarbeten och domstolspraxis är tydliga med att man ska se allvarligare på angrepp mot tjänstemän inom rättsväsende, exempelvis åklagare och domare.

Advokater är emellertid inte tjänstemän. Advokater företräder sina klienter och inte staten men fyller en lika nödvändig roll i rättsstaten som andra aktörer. Av den anledningen borde det införas en uttrycklig straffskärpningsgrund för brott som begåtts även mot advokater. Det skulle understryka att ett övergrepp på en advokat, endast för att advokaten utfört sitt arbete, inte bara är ett angrepp på personen utan också på rättsstaten.

En särskild straffskärpningsgrund kan förhoppningsvis bidra till minskad utsatthet för advokater men också till en ökad förståelse hos allmänheten för advokatens viktiga uppdrag för sina klienter. Att vissa enskilda advokater allvarligt har brutit mot etiska regler och tillochmed begått brott kan inte tas till intäkt för att man inte ska skydda alla de advokater som inom ramen för sina uppdrag arbetar hårt, aktivt och etiskt för att försvara sina klienters fri- och rättigheter.

Om problematiken ökar finns det en risk att färre advokater vill åta sig uppdrag för sina klienters räkning. Det kan få konsekvensen att vi inte kan upprätthålla vår rättsstatliga demokrati. Därför måste denna fråga snarast tas på allvar och en straffskärpningsgrund utredas och införas.

 Mia Edwall Insulander