Jag såg nyligen filmen ”Make Democracy Great Again” med Jan Scherman. Den tar sin utgångspunkt i att attackerna mot demokratin blir fler och värre och att andelen människor på jorden som lever i fullvärdiga demokratier är nere på endast 13 procent. Även rättsstatsprincipen försvagas i många länder. World Justice Project kunde i sin årliga undersökning Rule of Law index för år 2022 konstatera att för femte året i rad sjönk betygen för de undersökta länderna, till följd av starka auktoritära trender i de undersökta jurisdiktionerna. Rättsstatsprincipen och demokratiska styrelseskick försvagas globalt, vilket är mycket alarmerande.

I sammanhanget är begreppet Rule of Law också nödvändigt som en oumbärlig förutsättning för fred och säkerhet i världen. Hans Corell har definierat the Rule of Law i fyra beståndsdelar:

1. Demokrati.

2. Lagstiftning som respekterar internationell rätt om mänskliga fri- och rättigheter.

3. Institutioner och oberoende domstolar som kan administrera lagarna, inklusive oberoende domstolar.

4. Individer med tillräcklig integritet och kunskap att administrera institutionerna.

När jag ser Jan Schermans film slår det mig att alla fyra beståndsdelar på olika sätt är hotade och att det är angeläget att vi ökar kunskapen och förståelsen kring betydelsen av demokrati och rättsstatsprincipen, för att stoppa en utveckling som uppenbarligen går i helt fel riktning.

Demokratin

Filmen ”Make Democracy Great Again” påminner om hur demokratin är hotad på olika sätt och i skilda länder. T.ex. beträffande yttrandefriheten. Oberoende medier som ska granska makten är en nödvändig del av en demokrati, men begränsas eller har t.o.m. förbjudits i flera länder. I Sverige pågår för närvarande en utredning om hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026. Jag hoppas innerligt att vikten av oberoende public service kommer att understrykas genom utredningens kommande förslag.

Ett annat hot mot demokratin som filmen påminner om är de risker som finns med hot och hat på sociala medier och på nätet. ”Nätjättarnas” algoritmer göder hat och polarisering och det påverkar det fria öppna samtalet och demokratin. I vilken omfattning detta sker, har vi dock kanske ännu inte fullt ut förstått? Imran Ahmed har startat ett ”Center for Countering Digital Hate” i England och kartlägger ”fake news” och hatkampanjer. Syftet är att lyfta fram risker med detta fenomen för att få makthavare mer medvetna om de negativa effekter detta kan få om inte åtgärder sätts in för att förhindra dylika fenomen. Han anser att vår förmåga att komma överens och bedriva demokratisk politik skadas av att de grundläggande värderingar som våra samhällen vilar på kullkastas av sociala medier.

Lagstiftning som respekterar mänskliga fri- och rättigheter

I Sverige föreslås för närvarande omfattande och långtgående lagstiftning på det kriminalpolitiska området. Många av förslagen undergräver, direkt eller på sikt, mänskliga fri- och rättigheter som t.ex. rätten till privatliv och rätten till en rättvis rättegång. Trots detta förs en ganska undanskymd diskussion om de mänskliga rättigheter som faktiskt inskränks och hur detta påverkar vårt samhälle. Vad gäller t.ex. utökningen av hemliga tvångsmedel har Lagrådet i ett yttrande i maj påpekat att begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter aldrig får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen, såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Ändå är det alltså ganska tyst i debatten om pågående lagförslag. Varför?

Institutioner och oberoende domstolar

Domstolarnas oberoende är fundamentalt för den demokratiska rättsstaten och dess rättssäkerhetsprinciper. Att domstolarnas oberoende ännu inte är tydligt uttryckt i grundlagen är något som grundlagsutredningen i sitt betänkande (SOU 2023:12) har föreslagit ska förändras. Läs gärna Advokatsamfundets remissvar över utredningens förslag. Frågan om hur oberoende, sakliga och objektiva domstolar kan säkerställas är en principiellt viktig fråga med många olika perspektiv. Kanske behöver vi advokater och andra jurister bli bättre på att diskutera och faktiskt förklara vikten av såväl oberoende domstolar som ett oberoende advokatväsende, givet att ett sådant oberoende är den yttersta garantin för en demokratisk rättsstat? Detta tycks särskilt viktigt i ljuset av att den undersökning som Stiftelsen rättsfonden gjorde förra året visar att det finns en skrämmande okunskap bland gymnasieungdomar kring vad en rättsstat är och betydelsen av oberoende domstolar.

Individer med tillräcklig integritet och kunskap att administrera institutionerna

Inga institutioner i vår rättsstat kommer att fungera om vi inte har individer som agerar med integritet och etik i utövandet av respektive professioner. Det gäller både domare, åklagare advokater och andra myndighetsföreträdare. Advokatsamfundet har en mycket viktig uppgift att upprätthålla en etisk och rättrådig yrkeskår. Detta är en nödvändig del av the Rule of Law och därför en uppgift som vi tar på allra största allvar.

Sammanfattningsvis vill jag med detta inlägg påminna om vikten av att vi alla har ett ansvar för att belysa, diskutera och debattera dessa viktiga frågor, så att vi gemensamt kan ”Make the Rule of Law Great Again”.

Mia Edwall Insulander