Rule of law viktigare än någonsin – håll koll på index
Det har varit val i USA. Utgången kommer att ha betydelse för utvecklingen av ”the rule of law” i USA men sannolikt också för utvecklingen av den demokratiska rättsstaten i andra länder.
Nyligen presenterades den årliga ”Rule of Law Index 2024”. Det är mycket intressanta och angelägna fakta som World Justice Project (WJP) samlar ihop varje år och analyserar rörande rättsstatsprincipens och rättssäkerhetens utveckling i hela världen. WJP är en oberoende organisation som arbetar tvärvetenskapligt för att öka kunskapen och förståelsen för the rule of law. Organisationen grundades år 2006 av William H. Neukom som ett initiativ från det amerikanska advokatsamfundet (ABA). Varje år samlar de in information om förändringarna i världen och sammanfattar dem i årliga Rule of Law Index.
För sjunde året i rad visar 2024 års index att the rule of law har sjunkit i de flesta av 142 undersökta länder. I 81 länder, motsvarande 57 %, har rättssäkerheten sjunkit. Det är en mycket bekymmersam utveckling. Auktoritära trender fortsätter på många ställen i världen och tillgången till mänskliga rättigheter har minskat i 63 % av alla länder enligt årets index.
Den positiva trenden man kan se är att den negativa utvecklingen har saktat ner i vissa länder det senaste året, exempelvis i Polen. [1] Men ser man på utvecklingen över en längre tid, sedan 2016, så är den ändå mycket oroande. Människor i 81 % av alla länder har sedan år 2016 förlorat skydd för sina mänskliga rättigheter. Över 6 miljarder människor lever idag i länder med en svagare rättsstat än år 2016. Det är en ytterst oroande utveckling, eftersom rättsstatliga principer och en hög rättssäkerhet ytterst är ett skydd för medborgares mänskliga rättigheter och mot auktoritära styren.
Sverige hamnar på fjärde plats av de undersökta 142 länderna. Det är förstås en mycket hög rankning, även om man kan konstatera att vi ligger efter våra nordiska grannar, Danmark, Norge och Finland. Danmark som ligger etta har en rättssäkerhet som har ökat sedan 2015, medan Sveriges under samma period har sjunkit. Som exempel ligger vi betydligt lägre på rättssäkerhetsnivå än Danmark på områdena ”criminal justice” och ”fundamental rights”. Det ger skäl till eftertanke. Det finns uppenbarligen faktorer och en utveckling i Sverige av rättssäkerhetsfrågor som går i fel riktning. Det är viktigt att uppmärksamma och diskutera.
Europeiska kommissionen ger varje år ut en rule-of-law report rörande utvecklingen i de europeiska länderna och av den senaste rapporten avseende situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige år 2023, kan man utläsa fyra rekommendationer till Sverige:
Säkerställa att systemet för utseende av nämndemän garanterar deras oberoende, med beaktande av europeiska normer för rättsväsendets oberoende.
Säkerställa lämplig uppföljning av utvärderingen av karensregler för de högsta funktionerna i regeringen.
Stärka bekämpandet av mutor utomlands, genom att ändra de befintliga lagfästa definitionerna för att förbättra åtal mot och verkställighet av domar i ärenden som rör mutor utomlands.
Fortsätta arbetet för att se till att reformerna av reglerna om civilsamhällesorganisationernas finansiering och verksamhet inte påverkar engagemanget i civilsamhället i orimlig utsträckning.
Vad gäller utvecklingen av de rättsstatliga principerna i Sverige finns observandum som Advokatsamfundet på olika sätt har uppmärksammat:
Antalet häktade i svenska fängelser ökar konstant och många som sitter häktade med restriktioner får inte sina mänskliga rättigheter tillgodosedda (se bl.a. min debattartikel i SvD från 2021). Särskilt oroande är att det på senare tid är många barn som är häktade med restriktioner.
Rätten till en rättvis rättegång i förvaltningsprocessen. Advokatsamfundet har under en längre tid påtalat bristande rättssäkerhet i förvaltningsprocessen, där enskilda tvistar mot myndigheter i olika typer av frågor. Det är på flera olika sätt för svårt för enskilda att faktiskt hävda sina rättigheter gentemot myndigheter, vilket inte är rättssäkert. Särskilt beträffande skatteprocessen har Advokatsamfundet arbetat för en rättvisare skatteprocess och bl.a. lämnat in en hemställan till Justitiedepartementet.
För närvarande pågår många och omfattande parallella lagförslag på det kriminalpolitiska området som innebär rättssäkerhetsinskränkningar där vi inte har full kunskap om konsekvenserna. Advokatsamfundet har i flertalet remissvar (bl.a. yttrande över betänkandet Kamerabevakning i offentlig verksamhet – lättnader och utökade möjligheter SOU 2024:27) påtalat riskerna med att det inte finns en tillräcklig utvärdering av de samlade effekterna och riskerna för enskildas rättigheter med en stor mängd lagförslag på det kriminalpolitiska området. För att säkerställa Sveriges efterlevnad av Europakonventionen och förslagens förenlighet med grundlag samt de samlade demokratieffekterna av förslagen, bör en samlad utvärdering göras. Även införandet av de omvälvande reglerna om förverkande (självständigt förverkande) kan nämnas i detta sammanhang. Den nya förverkandelagstiftning som träder i kraft den 8 november 2024 och som av regeringen beskrivits som en av de största reformerna på straffrättens område sedan brottsbalken infördes för över 60 år sedan, har i flera avseenden kritiserats av Advokatsamfundet i vårt remissyttrande.
En viktig rättssäkerhetsfråga är också rättshjälpstaxan. Storleken på inkomsttaket (260 000 kr per år) har inte ändrats sedan 1999, vilket innebär att allt färre personer har möjlighet att få rättshjälp när de söker biträde av en advokat. Det är anmärkningsvärt att det har gått 25 år utan att inkomstgränsen har justerats på något sätt.
Ovan är bara några exempel på viktiga rättssäkerhetsfrågor. Det finns många fler. Det är oerhört angeläget att vi uppmärksammar, diskuterar och söker förändringar på de områden där rättssäkerheten eroderar våra rättigheter som mest.
Valet i USA kommer att ha stor betydelse för utvecklingen de kommande åren. Tittar man på rule of law index i USA så kan man se att det har sjunkit betydligt sedan år 2015, särskilt i samband med stormningen av Kapitolium år 2021. Den globala utvecklingen av the rule of law kommer troligtvis också att påverkas av det nyligen genomförde valet i USA. Oaktat vilka politiska preferenser vi har, är det av största betydelse att rättsstatliga principer värnas. Därför är det angeläget att vi bevakar utvecklingen av världens demokratiska rättsstater bl.a. genom att följa rule of law index.
Mia Edwall Insulander