Hur ska advokatbyråer behålla talangerna? Välkommen på framtidssamtal!

Nyligen blev jag kontaktad av en ung före detta kvinnlig advokat. Hon hade valt att lämna advokatyrket och den korta förklaringen var att det inte gick att få till en balans mellan arbete och privatliv. Advokatbyrån ville ha allt eller inget och byrån präglades av en kultur där det inte verkade finnas en förståelse för önskan om att kombinera barn och karriär. Jag tror inte att hennes situation är ovanlig – jag hör från tid till annan om unga advokater och biträdande jurister som beskriver varför de aktivt överväger att lämna advokatyrket i ett läge då de precis borde ta sina gyllene karriärskliv.

Det rör sig ofta  om unga kvinnor som jobbat dedikerat ett par år på advokatbyrå, fått sitt första barn och nu inser att den byrån de jobbar på inte  kan anpassa arbetsvillkoren för den som vill ta ansvar för sin familj. Samtidigt hör jag också om unga män inom advokatbranschen, som blivit pappor, och som inte heller får ihop livet på ett tillfredsställande sätt. De vill kunna ha en aktiv roll som föräldrar, men samtidigt kunna göra karriär som advokat. Det handlar även om unga lovande personer som inte har barn, men som vill ha tid för andra pusselbitar i livet än enbart jobbet.

För millennials, det vill säga de som är födda 1981–1996, och även generation Z, födda 1997–2012, verkar trenden vara att höga löner och status inte nödvändigtvis behöver vara de starkaste drivkrafterna. Jobbtiteln verkar inte vara det som unga generationer identifierar sig med så som tidigare generationer har gjort. De drivs istället av värderingar, meningsfullhet och strävar efter en hållbar balans mellan jobb och privatliv.

I denna krock verkar vissa advokatbyråer inta en smula yrvaken ställning. Vad hände? Varför slutar de unga lovande talangerna?

Och vad händer då med advokatbranschen i stort – hur ska byråerna attrahera den bästa kompetensen, om den bästa kompetensen söker sig annorstädes och blir bolagsjurister eller vill arbeta på myndigheter?

För att få svar på varför ledamöter lämnar advokatyrket skickar samfundet ut en enkät till ledamöter i samband med att de ansöker om utträde. Syftet med enkäten är också att få information om vad som skulle ha fått dem att stanna, och särskilt fånga upp de aspekter som arbetsgivaren inte alltid får del av. Vid s.k. exitsamtal med byråerna vågar man nog inte alltid vara helt ärlig kring de problem som finns.

Svaren från enkäten för år 2022 har nu sammanställts i en utträdesrapport. Om det handlar ett framtidssamtal som Advokatsamfundet arrangerar den 21 november.

Samtalet tar också upp hur advokatbyråer i framtiden ska locka till sig och behålla de bästa juridiska talangerna. Det handlar även om hur det går att säkerställa det som borde vara en självklarhet – att alla känner sig trygga på sin arbetsplats.

Med avstamp i #medvilkenrätt och de efterföljande Novusundersökningarna som Advokatsamfundet har gjort, går det att konstatera att resultatet från 2023 års undersökning visar att det finns medarbetare på advokatbyråer som fortfarande inte upplever en arbetsmiljö fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Jämställdhet får, så som en numera utträdd advokat formulerade det i sitt enkätsvar, inte endast vara en pappersprodukt. Konkreta resultat i de här frågorna är en nyckel för att säkerställa en fortsatt tillväxt i kåren.

Deltar i framtidssamtalet den 21 november gör advokaterna Silvia Ingolfsdottir Åkermark, Henrik Kjellander, John Neway Herrman, före detta advokaten Anne Riegnell, professor Jessika van der Sluijs och arbetspsykologen Jens Näsström. Moderator är Jana Söderberg.

Du är varmt välkommen att lyssna och delta i efterföljande diskussioner i samband med framtidssamtalet den 21 november! Gör gärna det – det här är viktigt!

Anmälan till framtidssamtalet den 21 november

Mia Edwall Insulander