Ska advokater företräda ryska klienter?

Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina är det många företag som helt avbryter sina affärsmässiga relationer med Ryssland. Det är fullt begripligt och rätt att isolera ryska intressen. I tider av krig är det mer angeläget än någonsin att stå upp för demokratin och mänskliga rättigheter. Sveriges advokatsamfund har i starkast möjliga ordalag fördömt den ryska invasionen av Ukraina och uppmanat Ryssland att omedelbart avbryta sin olagliga invasion som utgör ett brott mot folkrättens grundprinciper.

Hur ska då advokater agera i sina relationer med ryska klienter? Advokater är inte politiker eller affärsmän, utan har som främsta uppgift att lojalt och oberoende ta tillvara sin klients intressen. Det innefattar att även företräda klienter som är utsatta eller ifrågasatta. Det innebär att även ryska medborgare och företag generellt har rätt till rättsligt biträde och rådgivning.

Även om alla har rätt till rättsligt biträde kan advokater själva förstås välja att inte åta sig nya klienter. Det kan man göra av många skäl; lagliga, moraliska, etiska eller principiella. När det gäller hur advokater ska agera är det därför viktigt att göra skillnad mellan att ta sig an nya uppdrag eller att frånträda ett pågående ärende.

Att frånträda ett klientuppdrag är svårare. Att, bara för att klienten har en viss nationalitet, kliva av ett uppdrag är som huvudregel inte förenligt med god advokatsed. Av våra vägledande regler 3.6 framgår när man har rätt att frånträda ett uppdrag utan att skyldighet till det föreligger. Det handlar t.ex. om situationer när klienten undanhållit omständigheter som skulle ha varit väsentliga för advokatens bedömning när han tog uppdraget eller att klienten i väsentliga avseenden handlar i strid med advokatens råd.

Att frånträda ett uppdrag kan emellertid behöva ske när en klient är ålagd sanktioner, exempelvis för att inte riskera att främja orätt. Det finns många skilda typer av sanktioner utfärdade av olika typer av organisationer och länder. En advokat måste därför noggrant utreda vilken typ av sanktion som riktats mot klienten, vad sanktionen innebär och om advokatens uppdrag riskerar att innebära ett kringgående eller ”brott” mot sanktionerna. En advokat får inte främja orätt eller medverka till brott. Därför måste man vara mycket försiktig om man biträder en klient med sanktioner. Mer om vilka frågor man bör ställa sig i dessa situationer som advokat kan ni läsa om på vår hemsida.

Man måste också tänka på att oavsett sanktionerna så har det betydelse vad den rättsliga rådgivningen handlar om. Principiellt bör en advokat normalt kunna biträda en sanktionslistad person eller företag i rent rättsliga frågor, såsom process, rättslig rådgivning, biträde i frågor som inte på något sätt har med sanktionens syfte att göra. Däremot kan advokaten normalt inte medverka i eller hjälpa till med några affärstransaktioner/näringsverksamhet som innebär att pengar eller egendom går till eller från den sanktionslistade personen eller företaget, eller i övrigt möjliggör för framtida finansiella åtgärder.

Sammanfattningsvis kan man alltså inte dra förhastade eller förenklade slutsatser av att en advokat företräder en rysk klient. Det är olyckligt om detta enbart skulle ses som ett sätt att tjäna pengar, när det snarare handlar om att alla har rätt till en advokat och möjligheten att biträdas i en rättslig angelägenhet. Om man skulle överge en så grundläggande princip, så riskeras i förlängningen den demokratiska rättsstaten. Låt oss därför inte förenkla debatten i dessa svåra tider. Advokater är inte bara affärsmän, utan är också företrädare för ”the rule of law”. Det innebär att man förstår betydelsen av ”access to justice” och vågar stå för det.

Mia Edwall Insulander