Höjning av straffavgiften?

Behöver åtgärderna mot det fåtal advokater som bryter mot god advokatsed bli mer träffsäkra och nyanserade, frågar sig Liberalernas rättspolitiska talesperson Johan Pehrson i en debattartikel i Nerikes Allehanda. Han föreslår bl.a. en kraftig höjning av den högsta straffavgiften vid brott mot god advokatsed.

Johan Pehrsons förslag är relevant. Maxbeloppet för den straffavgift som advokater kan åläggas har varit oförändrat sedan år 1997 (50 000 kr). Under dessa 24 år har ändringar av liknande sanktionsavgifter skett och penningvärdet förändrats. Även den allmänna uppfattningen om vad som är en adekvat straffavgift har förändrats. För att säkerställa att sanktionen är proportionerlig i förhållande till överträdelsernas allvarlighetsgrad anser Advokatsamfundet att en översyn behövs och styrelsen beslutade den 22 januari att tillsätta en arbetsgrupp. Arbetsgruppens uppdrag blir att se över taket för straffavgiften och föreslå en eventuell höjning genom lagändring.

Advokatväsendet är reglerat i lag: 8 kap. rättegångsbalken. Den främsta anledningen till att samfundet, år 1948, fick offentligrättslig ställning var att säkerställa allmänhetens intresse av att kunna erhålla kvalificerat juridiskt biträde. Allmänheten måste då också kunna lita på att rättvisan fungerar och att advokaterna, med den särskilda ställning de har, verkar enligt det etiska regelverk de är skyldiga att följa.

Tillsynen av advokaterna utövas av Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd. Disciplinnämnden prövar om en advokat i det enskilda fallet har brutit mot god advokatsed och kan i så fall tilldela advokaten en disciplinär påföljd.

De disciplinära påföljder som finns är reglerade i 8 kap. 7 § rättegångsbalken. En advokat kan få en erinran, varning, varning med straffavgift eller uteslutas.

Disciplinnämndens verksamhet står under tillsyn av Justitiekanslern som kan överklaga nämndens beslut till Högsta domstolen.

Reglerna om att en varning kan förenas med straffavgift infördes i rättegångsbalken och samfundets stadgar år 1983. Spannet för straffavgiften var då 1 000–15 000 kronor. Syftet med att införa en varning med straffavgift (utöver varning utan straffavgift) var att förstärka varningspåföljden och differentiera påföljdssystemet eftersom skillnaden i stränghet mellan varning och uteslutning ansågs vara för stor. Vid bedömningen av en maxavgift på beloppet 15 000 kr utgick man bl.a. från att avgiften inte skulle vara skattemässigt avdragsgill.

Straffavgiften kom att jämställas med övriga avgifter som en advokat har att betala till samfundet (medlemsavgift och serviceersättning) vilket innebär att man, om man trots anmaning inte betalar avgiften, ska förklaras utträdd som advokat ur Advokatsamfundet (50 § Advokatsamfundets stadgar).

Den 1 juli 1997 höjdes maxbeloppet för straffavgiften till 50 000kr. Ändringen i rättegångsbalken initierades då av Advokatsamfundet. Som skäl angav man i) penningvärdesförändringar ii) förändringar av arvodesnivåer och iii) att det är rimligt att advokater som ådrar sig påföljd i större utsträckning bidrar till kostnaderna för hanteringen av disciplinärenden.

Advokatsamfundet står på egen hand för alla kostnader för handläggningen av disciplinärenden. Kostnaderna inbegriper bl.a. lokaler, material och kanslipersonal, men också kostnader för samfundets representant vid personliga inställelser. Ledamöterna, förutom de offentliga representanterna, i disciplinnämnden erhåller inget arvode men får betalt för resekostnader, måltider och logi när det behövs vid möten.

Under den tid, sedan 1997, som taket för straffavgiften har varit oförändrat har nya sanktionsavgifter införts på andra områden, t.ex. sanktionsavgifter för advokater för överträdelser enligt penningtvättslagen och sanktionsavgifter för revisorer. Redan med beaktande av penningvärdesförändringen sedan år 1997 har glappet mellan uteslutning och den näst strängaste påföljden blivit större (50 000 kr år 1997 motsvarar 65 000 kr år 2020). Att andra sanktionsavgifter är högre gör också att 50 000 kr kan betraktas som alltför lågt i jämförelse. Därtill kommer den debatt och diskussion som förevarit under år 2020 som visar att det hos allmänheten kan framstå som stötande att en advokat som begått ett allvarligt etiskt övertramp får betala ett belopp som inte motsvarar synen på övertrampets allvarlighet.

Om den näst strängaste påföljden inte anses adekvat i allmänhetens ögon kan det i förlängningen också leda till att Advokatsamfundets oberoende ställning ifrågasätts. Ett oberoende som är högst väsentligt i en demokratisk rättsstat. Det kan också påverka allmänhetens förtroende för advokaterna.

Den arbetsgrupp som jag initierat och samfundets styrelse nyss beslutat om får alltså i uppgift att se över straffavgiftens storlek och komma med förslag om huruvida det eventuellt finns behov av en höjning. Arbetsgruppen kommer också att titta på därmed sammanhängande frågeställningar, och särskilt om beslut om straffavgift ska kunna överklagas. Arbetsgruppen leds av advokat Charlotta Falkman som har suttit i disciplinnämnden (åren 2010–2020) . Därutöver deltar sju advokater som representerar olika juridiska verksamhetsområden och skilda delar av Sverige samt en tidigare offentlig representant i disciplinnämnden, Lotty Nordling. Sekreterare i arbetsgruppen är juristen Sofia Rahm, som också till vardags är sekreterare i disciplinnämnden.

Jag ser fram emot arbetsgruppens kommande utredning och förslag. Den senaste tidens debatt och diskussioner om advokatetiken, både i media och inom kåren, har gjort det tydligt att en översyn är nödvändig. Arbetsgruppens arbete kommer att starta omgående och pågå under våren 2021. När deras arbete är färdigt överlämnas det till styrelsen som får ta ställning till ett eventuellt initiativ till lagändring.

Johan Pehrson har helt rätt i att det är viktigt att samtalet om detta och eventuella förändringar sker i god tid och inte dröjer till dess att allmänhetens förtroende har börjat urholkas. Jag delar hans uppfattning om vikten av att stärka rättssäkerheten och långsiktigt upprätthålla det höga förtroendet för advokatkåren.

Mia Edwall Insulander
Advokat
Generalsekreterare Sveriges advokatsamfund