Det är dags att stå upp till försvar för våra försvarare!

Det ensidiga fokus och skriverierna i media de senaste åren om s.k. ”gangsteradvokater” skadar förtroendet för våra brottmålsadvokater på ett oproportionerligt sätt. Det är inte rimligt att skriverier om ett fåtal advokater som bryter mot god advokatsed, får vara det enda narrativet och tillåtas skapa en förenklad bild om hederligheten och kompetensen bland de advokater som arbetar med brottmål. Det bidrar inte bara till ett minskat förtroende för offentliga försvarare, utan för hela advokatkåren. Om detta skriver jag i en replik som jag nyligen undertecknat tillsammans med ordförandena för respektive Norra, Östra och Västra avdelningen. I repliken bemöter vi en ledartext som publicerats i flera olika dagstidningar, allt i syfte att nyansera debatten som annars lätt kan bli enkelspårig.

En enkelspårig debatt leder också till en oskälig misstro som påverkar de offentliga försvararnas möjligheter att utföra sitt arbete på ett korrekt sätt. Det är en rättssäkerhetsfråga som i förlängningen påverkar hela vår rättsstatliga demokrati och jag tycker att det nu måste vara dags att kunna diskutera uppfattningar om landets försvarsadvokater på ett proportionerligt och rimligt sätt. Annars finns uppenbara risker för att dagens osakliga debatt och dess efterverkningar påverkar klienterna negativt, om deras försvarare inte bemöts och behandlas korrekt. Det är en försvarsadvokats skyldighet att fullt ut ta tillvara sin klients intressen inom ramen för lag och advokatetiska regler. Det måste kunna ske utan orättfärdiga ifrågasättanden. Idag vittnar en del advokater om att andra aktörer i rättssalen har en föraktfull eller misstänksam inställning till försvarsadvokater. Rätten har här också ett ansvar för att försvararen fullt ut ska kunna fullgöra detta sitt uppdrag.

Låt mig upprepa det jag sagt från första början i debatten om ”gangsteradvokater”:

”Advokatsamfundet tar dessa frågor på största allvar.” Det betyder att Advokatsamfundet inte på något sätt vill förminska problematiken med de försvarsadvokater som allvarligt bryter mot god advokatsed. De senaste två åren har disciplinnämnden uteslutit flera advokater som på mycket allvarliga sätt bortsett från sina skyldigheter som advokater och t.o.m. på otillbörligt sätt har utnyttjat sin särskilda ställning. Det är förstås helt oacceptabelt. Vi är heller inte naiva utan är medvetna om att det kan finnas fler advokater som bryter mot god advokatsed i sina försvararuppdrag. Av den anledningen arbetar vi hårt och aktivt i förebyggande syfte med advokatetiken och har bl.a. nyligen tillsatt en särskild tillsynskommitté för att se över vad vi kan göra bättre för att alla advokater ska leva upp till de advokatetiska reglerna och författningar i övrigt.

Men det vi också måste påminna oss om är allt det viktiga och nödvändiga arbete som försvarsadvokater lägger ned dagligen för sina klienter och för att upprätthålla deras processuella rättigheter och, i förlängningen, vår rättsstat.

Försvarsadvokater utsätts för närvarande för särskilda utmaningar i kölvattnet av ifrågasättanden. Jag tänkte här ta upp två exempel.

Substitution

Försvarsadvokater måste ibland ha möjlighet att sätta annan i sitt ställe. Det vore orimligt om advokater som t.ex. tar stora brottmål där domstolen kräver fullständig tillgänglighet under mycket lång tid, helt skulle vara beskurna möjligheten att sätta annan i sitt ställe vid exempelvis enstaka polisförhör eller besök av klient i arrest eller häkte. Ett absolut förbud mot att sätta annan i sitt ställe skulle kraftigt försvåra för advokater att åta sig uppdrag och skulle också försvåra för biträdande jurister att skaffa sig erforderlig erfarenhet och kunskap om försvararuppdraget. Det skulle inte gynna vare sig rättsprocessen eller rättssamhället i stort.

För närvarande råder oklarhet både kring frågan om substitution alltid kräver rättens tillstånd och huruvida man kan sätta en biträdande jurist i sitt ställe. Det förekommer vitt skilda uppfattningar bland rättens aktörer om frågorna och därför hanterar domstolarna också substitutionsinstitutet på olika sätt, något som är problematiskt på flera sätt.

Av den anledningen har Advokatsamfundet redan i oktober 2021 skickat in en hemställan till Justitiedepartementet om förtydliganden i lagstiftningen. Vi har påmint departementet flera gånger om vår hemställan, senast i början på februari 2023, men har ännu inte fått någon respons. Det är olyckligt och inte acceptabelt ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det är därför nödvändigt att frågan om förutsättningarna för substitution, liksom möjligheten att biträdas av annan utan att formellt substituera, så snart som möjligt klargörs i lagstiftningen.

Disciplinnämnden har i beslut på senare tid understrukit att substitution enbart kan ske till annan advokat och inte till en biträdande jurist, även om rätten har godkänt substitution som sådant. Detta accentuerar i sig behovet av ett förtydligande från lagstiftaren. Antalet brottmål i domstolarna ökar och alla aktörer i rättsprocessen har ett intresse av att de hanteras rättssäkert och effektivt. Det behövs då klargörande och förtydliganden i lagstiftningen rörande substitution, så att offentliga försvarare inte ska behöva känna en osäkerhet om möjligheten till substitution, eventuellt riskera opåkallade prutningar i ersättningsyrkanden, eller till och med en disciplinär påföljd.

Advokatsamfundet har också i yttranden till olika domstolar inför prövning av bl.a. substitutionsfrågor framhållit att det normalt måste finnas möjlighet för en offentlig försvarare att sätta annan i sitt ställe under förundersökningen (polisförhör, klientbesök på arrest och häkten, m.m.), om klienten inte motsätter sig detta och ersättaren uppfyller de kvalifikationskrav som enligt lag gäller för försvaruppdrag.

Detta ställningstagande har gjorts utifrån att institutet substitution måste skiljas från en försvarares rätt att genom biträde av sin personal vidta vissa åtgärder som ligger inom ramen för försvararens uppdrag och åligganden. Den som då satts i försvararens ställe – utan att formell substitution har skett – agerar inom ramen för försvararens uppdrag, enligt dennes instruktioner och under dennes tillsyn och ansvar. Detta är också ett synsätt som vinner stöd i rättspraxis. Även om uppdraget som offentlig försvarare är ett personligt uppdrag, innebär detta inte att försvararen själv måste utföra allt som hör till uppdraget. Vissa uppgifter måste försvararen ha rätt att utan rättens medgivande låta ett biträde utföra och det är då inte att betrakta som substitution i egentlig mening.

Ett absolut förbud mot att sätta annan i sitt ställe skulle kraftigt försvåra för advokater att åta sig andra uppdrag och skulle även omöjliggöra för biträdande jurister att skaffa sig erforderlig erfarenhet och kunskap om försvararuppdrag. En sådan ordning skulle kunna vara direkt skadlig för rekryteringen av unga brottmålsadvokater och därför på sikt även riskera tillgängligheten över hela landet av advokater som är villiga att åta sig försvararuppdrag eller andra rättsliga biträdesuppdrag i brottmålsprocesser.

Fakturering

Riksrevisionen pekade i en rapport i oktober 2021 på stora brister i systemet för ersättning till bland andra offentliga försvarare. Domstolsverket har också analyserat, i mars 2022, varför kostnaderna för rättsliga biträden ökat och lämnat förslag på åtgärder mot de stigande kostnaderna.

Självklart ska rättsliga biträdens fakturering vara korrekt och skälig samt tåla att granskas, men många advokater vittnar idag om generella och omotiverade prutningar från domstolarnas sida. Det händer allt oftare att advokater inte får betalt för sin nedlagda tid i ärenden. Tyvärr är det Advokatsamfundets uppfattning att denna ”jakt” på advokaters ersättningsyrkanden har accelererat i samband med den nyss beskrivna onyanserade debatten om försvarsadvokater. Det är i så fall ytterst beklagligt och bekymmersamt om domstolarna numera intagit en allmän hållning att försvarsadvokater lägger ner för mycket arbete på sina uppdrag. En försvarare ska med nit och omsorg tillvarata sin klients intressen och är också den som bäst kan bedöma vilken nedlagd tid som är skälig för att kunna tillvarata sin klients rätt på bästa sätt. Om de bedömningarna allt oftare ifrågasätts utan grund är det allvarligt för rättssäkerheten.

I dessa frågor får inte fokus på någon enskild advokats felaktiga debitering leda till att klienternas intressen inte längre kan tillvaratas på ett fullgott sätt.

Advokatsamfundet kommer att fortsätta att upplysa och argumentera i denna viktiga fråga. Nyligen i vårt remissvar över promemorian Förslag till föreskrifter om taxa i förordnandemål påpekade vi t.ex. att en sådan taxa riskerar att leda till ”att den enskildes rätt till en rättvis och oberoende process under förundersökningen åsidosätts”. Detta är en fråga som också fortsatt kommer att vara mycket angelägen, särskilt som de brottsutredande myndigheterna successivt erhåller markant ökade medel för sin brottsbekämpande verksamhet.

Det finns idag 1 240 advokater i vår matrikel som arbetar med brottmål och som offentliga försvarare. Det är drygt 20 % av alla advokater.* Av dem är det ett ytterst fåtal som allvarligt bryter mot god advokatsed. Den absoluta majoriteten av alla försvarsadvokater arbetar varje dag mycket hårt och enligt god advokatsed för sina klienters intressen och rättigheter samt för att upprätthålla vår demokratiska rättsstat. Låt oss inte tappa fokus på hur viktigt deras arbete är. Varje försvarsadvokat som arbetar enligt god advokatsed är en grundsten i rättsstaten.

* 1 240 av 5 888 för tillfället verksamma advokater.

Mia Edwall Insulander