Etiken och brottmålsadvokater

Efter åklagaren Lisa dos Santos debattinlägg på Aftonbladet om att Gangsterromantik styr de gängkriminellas advokater har debatten gått het. Uppenbarligen är det ett ämne som engagerar. En del har upprörts över hur vissa advokater marknadsför sig på sociala medier. Andra har påpekat att hela försvararkollektivet inte förtjänar rallarsvingar från åklagarväsendet.

Debatt är oftast av godo och uppenbarligen finns det frågeställningar i åklagarens inlägg som behöver diskuteras. Låt oss göra det i syfte att upprätthålla förtroendet för advokatkåren.

Utifrån Lisa dos Santos artikel finns det flera olika frågor att lyfta, diskutera och klargöra. Hela advokatkåren ska inte behöva klä skott för påståenden som inte är sanna eller inte handlar om dem. Lisa dos Santos uttryckte själv i en intervju på SvT den 29 oktober att det inte handlar om alla advokater.

För det första. Att statens ersättning till försvarare har ökat de senaste tio åren beror inte på att advokaterna tar för mycket betalt utan på att brottmålen ökar och blir alltmer komplicerade. De ersättningar som tillerkänts försvarare har också beslutats av domstolen, flertalet gånger efter att åklagare har yttrat sig över kostnadsräkningarna. Den som är misstänkt för ett brott har rätt till en rättvis prövning och en försvarare som ersätts av staten vid offentligt försvar. Det är en grundläggande rättighet i en rättsstat. Tyvärr spär Lisa dos Santos artikel på fördomarna om advokater när hon skriver att långa utredningar är en riktig jackpot för försvararna. Det är olyckligt att en åklagare och företrädare för staten underblåser felaktiga föreställningar om advokater och deras roll i rättsprocessen. Liknande uttalanden fälldes nyligen i det s.k. Kasino-målet i tingsrätten där en åklagare i sin slutplädering (enligt två av varandra oberoende advokater som var med) bad advokaterna att enbart ta betalt för det arbete de utfört och att de skulle tänka på att de medel de får betalt av kommer från allmänna resurser som annars kunde gå till vård och skola. Dessa uttalanden från åklagare är inte acceptabla och polariserar tyvärr debatten. Det skapar inte förutsättningar för en saklig process i domstol.

För det andra ställs i debattinlägget frågan om advokaternas marknadsföring börjat leva ett eget liv och är oetisk? Det finns uppenbarligen exempel där vissa advokater marknadsför sina tjänster på sätt man kan ifrågasätta utifrån ett advokatetiskt perspektiv.

Advokater har rätt att annonsera och marknadsföra sig fritt, så länge de följer marknadsföringslagen. Av marknadsföringslagen följer att en advokat inte får marknadsföra sina tjänster på ett stötande eller missvisande sätt. Enligt advokatetiska regler ska de också utöva sin verksamhet med integritet och på ett sätt som främjar det goda rättssamhället. En advokat ska vidare uppträda sakligt och korrekt och så att förtroendet för advokatkåren upprätthålls. En advokat ska också iaktta tystnadsplikt och diskretion om sina klienters angelägenheter. Uttalanden ska alltid vara sanna, etiskt försvarbara och förenade med gott omdöme och respekt för andra människor.

Sedan år 2015 finns en policy för advokaters användning av sociala medier av vilken bl.a. framgår att advokaters uttalanden alltid ska vara sanna, etiskt försvarbara och förenade med gott omdöme och respekt för andra människor. Det är viktigt att alla advokater följer den vägledning och de riktlinjer som finns. Den policy som Advokatsamfundet tog fram 2015 tål därför att påminnas om.

De allra flesta advokater iakttar god advokatsed som de också är skyldiga att göra enligt lag (RB 8:4). Men inte alla. Advokatsamfundet bedriver proaktiv tillsyn genom att tillskriva advokater i fall där det kan föreligga övertramp. Styrelsen kan sedan besluta om att ett ärende ska prövas av disciplinnämnden. Anmälningar kan också ges in direkt till disciplinnämnden för prövning. Som exempel på nämndens praxis kan nämnas ett beslut i februari 2018 då en advokat fick en varning p.g.a. olämpliga inlägg på Facebook och i mars 2019 erhöll en annan advokat en varning efter att ha skrivit om att det var en ”seger för rättvisan” när en klient misstänkt för grov våldtäkt mot barn blivit frisläppt. Nyligen meddelade disciplinnämnden också ett beslut där en advokat bl.a. skrivit ”I Wanna go home” under pågående huvudförhandling, vilket nämnden bedömde kunde negativt påverka uppfattningen om hennes sätt att fullgöra sitt uppdrag och därigenom indirekt påverka allmänhetens förtroende för advokatkåren. En advokat har en skyldighet att även bedöma hur ett inlägg på t.ex. Instagram kan uppfattas av t.ex. ett brottsoffer som varit delaktig i den process som omnämns eller av allmänheten. Allt för att inte negativt påverka förtroendet för advokatkåren.

Frågan om hur advokater ska marknadsföra sig och vad man bör skriva i sociala medier måste vi ta på allvar. Än så länge gäller det ett fåtal advokater som gör etiska övertramp men det påverkar förtroendet för hela advokatkåren. En advokat har att vara lojal mot sin klient med det får aldrig innebära att advokaten blir en megafon för sin klient, utan har att alltid utifrån sina yrkesprofessionella bedömningar, etiska regler och gällande rätt, biträda klienten på för klienten bästa sätt. Även om en advokat alltid har att agera lojalt i förhållande till sin klient, innebär advokatens oberoende ett visst mått av oberoende även gentemot klienten, en advokat får aldrig ”sitta i knät” på sin klient, utan har att på ett rättrådigt och korrekt sätt, med beaktande av etiska regler och gällande rätt företräda klienten. Klienten får aldrig användas för att profilera advokaten i reklamsyfte.

För det tredje påstås också i debattartikeln att klimatet i rättssalarna har hårdnat och att försvararnas retorik allt oftare fylls av hätsk jargong och personangrepp. Att klimatet i rättssalen hårdnat har påpekats från olika håll tidigare och 2016 tog en arbetsgrupp med företrädare för åklagarväsendet och advokatkåren fram ett gemensamt dokument med handlingsregler till vägledning för professionella aktörers uppträdanden i rättssalen. Om situationen idag inte har förbättrats tål vägledningen att påminnas om samt eventuellt utvecklas. Alla rättens aktörer har ett gemensamt intresse av att värna intresset av en rättvis rättegång och medverka till att respektera varandras roller i rättssalen. Enbart advokaterna kan inte skyllas för en dylik utveckling, låt oss gemensamt fortsätta arbeta för att stävja den.

Advokatsamfundet tar dessa frågor på största allvar. Advokater fyller en nödvändig funktion i en rättsstat och ska leva upp till de advokatetiska reglerna och författningar i övrigt. Fördelen med denna debatt är att vissa viktiga frågeställningar lyfts. Jag tror dock att vi ska vara försiktiga med att dra för stora slutsatser om vems ”felet” är och vi ska inte oförskyllt döma ett helt advokatkollektivs integritet och etik.

Etiken är det som särskiljer oss advokater från andra juridiska konsulter. Etiken är viktigare idag än någonsin.