Min företrädare Anne Ramberg skrev på sin blogg om EBM:s uppmärksammade husrannsakan mot Swedbank i våras.

Av artiklar som i dag finns publicerade i Svenska Dagbladet och Dagens Industri kan man läsa att EBM:s attack mot advokater fortsätter.

Som framgått tidigare har Swedbank fattat beslut att inte lösa en av Swedbank anlitad advokat från sin tystnadsplikt och att inte heller frivilligt lämna ut av denna upprättade dokument.

Trots detta upprepar nu åklagaren att banken måste medverka till att avstå från sin rätt till advokatsekretessen, så att EBM kan genomföra förhör med den berörda advokaten. Enligt åklagarens uppfattning måste advokaten höras inom ramen för förundersökningen.

Av åklagarens uttalande framgår att han fortfarande inte har tillräcklig kunskap om klientens rätt till tystnadsplikt i sitt samtal med sin advokat.

En advokat har en särskild ställning och ett särskilt ansvar i ett väl fungerande rättssamhälle.

En förutsättning för att advokater ska kunna verka på sätt som kan förväntas av dem i en rättsstat, är att särskilda krav kan ställas på advokaterna och att advokatyrket kan utövas under särskilda villkor.

Ett privilegium som tillkommer advokatens klienter och som framgår av lag är klientens rätt till det förtroliga samtalet. Advokatens tystnadsplikt omfattar allt som advokaten anförtrotts eller får kännedom om inom ramen för uppdraget för klienten.

Enligt lag finns skyldigheter även för advokater att i vissa specifika avseenden lämna information. I övriga fall gäller tystnadsplikten. Någon laglig skyldighet att lämna uppgifter i detta fall föreligger inte.

Den omständighet att åklagaren anser sig ha behov av att höra en advokat som haft uppdrag för Swedbank är ovidkommande. Banken har ingen skyldighet att medverka till detta och har också givit åklagaren besked om sitt ställningstagande. Att i detta läge utöva påtryckning på det sätt som åklagaren gör inger starka betänkligheter. Åklagaren har i stället att respektera det beslut som banken har fattat.