Varför delar Advokatsamfundet ut ett journalistpris?

Advokatsamfundet har delat ut journalistpriset i 33 år. Priset instiftades i samband med samfundets 100-årsjubileum år 1987. Sammanlagt har 32 journalister* fått priset genom åren för att ha behandlat förhållanden inom rättsväsendets och rättssäkerhetens område på ett sakligt, engagerande och skickligt sätt.

Att Advokatsamfundet vill uppmuntra sådan journalistik är i linje med samfundets uppgift och värdegrund – att främja det goda rättssamhället. Men det finns också en särskild och djupare intressegemenskap mellan advokat- och journalistkår som är värd att lyfta fram.

Advokater och journalister arbetar aktivt för ett samhälle där det är möjligt att granska, kritisera och ställa den styrande makten till svars. Granskande och rapporterande journalistik är nödvändig för att enskilda ska kunna bilda sig en uppfattning om hur makten förvaltas av dem som innehar den och bedöma om de fortsatt förtjänar förtroendet. Ett kvalificerat juridiskt biträde, som en advokat, är ofta helt avgörande för att enskilda, därutöver, ska ha en reell chans att utmana staten och hävda sin rätt när den statliga makten står på motsidan, exempelvis när en enskild står åtalad för ett brott eller nekas något som den enskilde anser sig ha laglig rätt till. En fungerande demokrati behöver verktyg för medborgarna att såväl granska som ifrågasätta och rättsligt utmana statsmakten. Utan dessa möjligheter går det inte att tala om någon rättssäkerhet.

Vikten av fri media där det råder yttrande- och tryckfrihet är oumbärlig i en demokratisk rättsstat. De möjligheter som idag finns för var och en att själv skapa och publicera media skapar nya möjligheter till yttrandefrihet i ett demokratiskt samhälle – men också utmaningar. Det är viktigt att som mottagare kunna skilja på information från en intressegrupp och oberoende rapportering. Skillnaden är avgörande för en fungerande demokrati och rättsstat. Skillnaden utgörs i regel av en oberoende journalist.

Tyvärr sker det, internationellt, en ökning av hot och trakasserier mot journalister som gör sitt jobb. Enligt FN:s senaste statistik (UNESCO:s rapport Intensified Attacks, New Defences: Developments in the Fight to Protect Journalists and End Impunity) dog nästan 500 journalister runt om i världen år 2014–2018, vilket är en ökning med 18 procent på fem år. I samband med att hot ökar mot journalister ökar även hoten mot de advokater som arbetar med att försvara journalisterna och deras rättigheter.

Advokatsamfundet delar ut journalistpriset för att uppmärksamma och understryka vikten av en oberoende journalistkår. I tider som nu är det extra angeläget att betona den granskande journalistikens värde. I år har priset tilldelats journalisten David Baas som arbetar på Expressen.

Motiveringen lyder:

”David Baas avslöjar med beundransvärd envishet nazister, rasister och islamister och ställer dem till svars utan att blinka. I en tid då antidemokratisk nationalism och radikal islamism vinner mark fortsätter David Baas oförtrutet att arbeta på tydlig humanistisk grund.”

Den 2 juni hade jag och Christer Danielsson, advokatsamfundets styrelseordförande, ett samtal med David Baas. I samtalet framkom tydligt att han arbetar på en humanistisk grund och drivs av en vilja att skildra det som brister även om arbetet kan innebära att han ifrågasätts som journalist och till och med hotas. Att arbetet som journalist blir alltmer utsatt visas extra tydligt av att David Baas Expressenkollega och USA-korrespondent Nina Svanberg, bara någon dag innan vi ses, blivit beskjuten av polis med gummikulor när hon bevakade demonstrationer mot rasism och polisvåld i Minneapolis. Nina Svanberg beskriver själv att det måste ha varit uppenbart att hon var journalist och där för att rapportera. Ändå blev hon beskjuten, i USA, idag.

När vi pratar om utvecklingen och om David Baas kollega verkar han än mer övertygad om vikten av att skildra det som sker, särskilt det som är ohederligt och det som göms undan. Arbetet som granskande journalist är inte bara utsatt, utan också tids- och energikrävande. Ändå verkar David Baas energifylld. Han har en tydlig riktning och ett outtröttligt engagemang för sitt angelägna och granskande uppdrag. Det inspirerar och inger hopp. Vi är överens om att det är nödvändigt att stå upp för rättssamhället och att vara dess ”vakthund”; att våga påtala fel och missförhållanden även då det personliga priset stundom kan vara högt.

Rollen att ifrågasätta är något en advokat är van vid. Med journalistpriset hoppas vi kunna uppmärksamma vikten av att, på ett oberoende sätt, våga ifrågasätta och belysa det som mörkas. Med ett bredare och kritiskt perspektiv ser vi längre och får med den helhet som en snäv vinkel inte förmår att visa. Sluta aldrig att ifrågasätta. Det behövs.

Mia Edwall Insulander

* År 1992 delades inget pris ut eftersom man inte funnit någon lämplig pristagare.